Behövs den?

Själv har jag passerat 50 sträcket även om jag förtränger det och försöker leva som jag är 25.

 

Har nog så länge jag kan minnas känt att vi som är av det kvinnliga könet alltid måste prestera mera var bättre och ändå räcker det inte till.

Dessutom ska vi vara snälla och tysta inte ställa krav.

När jag gick på gymnasiet (lantbruksskola) blev det än tydligare. Det gjorde mig så förbannad. Lärarna åsidosatte oss tjejer i utbildningen.

När det var praktik på skolan så var det övervägande del av tjejer som fick vara "hemma" i verkstaden och sopa golv istället för att köra traktor harva, så och tröska etc.

Mentaliteten i skolan bland killarna var att tjejer kan på sin höjd plocka sten på en åker.

Dessutom var det ju underförstått bland vuxna lärare och hur ska man då kunna förändra synen på det andra könet?

Det gjorde mig så förbannad och gav mig det driv och djävlar anamma som hållit mig på benen i alla år.

Jag gav mig den på att jobba som traktorförare vilket jag också gjorde gick svetskurs på skolan och maskinskötarutbildning efter gymnasiet. Tror att mycket handlade om att visa att tjejer visst kan även om jag tyckte att det var kul.

Sökte jobb som traktorförare på en riktigt stor gård utanför Stockholm. En tvärhand hög -160 cm  de var väldigt skeptiska trots mitt fantastiska CV jag lyckats få till på några år, deras traktorer var gigantiska och jag var tvungen att göra ett backprov med de största traktorerna och vagn bakpå. Är helt säker på att om jag varit kille så hade de räknat med att jag kunde backa.

Såg ut som en liten myra i de största John Deere traktorerna som då fanns på marknaden.

Jag fick jobbet! Vilken känsla det var. Vilken respekt när man körde spannmål till Lantmännen i områdets största traktorer knappt 20 år gammal och ensam tjej.

Men detta var i början av 80-talet man skulle tro att något förändrats för oss kvinnor!

Nej inte ett dugg- ridsporten talar sitt tydliga språk speciellt i Strängnäs kommun. Det finns däremot kommuner i Sverige som har förstått hur viktig ridskolan är i samhället. Där det satsas på att renovera ridskolor, bygga nya anläggningar och bidra med fritidsledare i verksamheterna.

 

I vår dynamiska idyll handlar det om fotboll och ishockey framför allt.

Våra barn/flickor växer upp med att det är ok även 2017 att prioritera dessa sporter att det ska finnas möjlighet i alla kommundelar att utöva dessa sporter.

Att det är ok att en ridanläggning inte behöver omklädningsrum och duschar. Att det är ok att vi får göra allt själva. Att vår egen plånbok ska betala fritidsintresset i dess helhet men att även betala andra sporter via skattsedeln.

Vi är vana vid detta och det skapar också en drivkraft hos den egna individen men är det rättvist? 

 

När kommer det ske en förändring?

 

Min förhoppning är att 8 mars 2018 har det skett någon förändring för hoppet är ju det sista som överger oss människor.

 

Ann