Tyst som i graven?

Publicerat: 2016-05-30 Kl: 22:02:08 | I kategori: Allmänt

Ursäkta mitt dåliga uppdaterande.. Både tid men framförallt lust att skiriva har inte funnits, ibland känner man inte för att dela med sig av allt vilket jag vill göra när jag skriver här. Inget "lull-lull" utan man vill visa hela vardagen och livet kring hästarna och gården.
 
Förra veckan tog jag som sagt med mig Millemanen till Segersta för tre dagars intensivt jobb. SÅ nyttigt och nu i efterhand är jag sur på mig själv att jag inte kommit iväg tidigare och att det alltid blir så långt mellan dessa tillfällen. Men det är ju mycket som ska klaffa, hela verksamheten hemme och framförallt har jag varit emot att åka med Mille och bo borta då han varit så orolig de gånger vi varit iväg innan. Ätit och druckit typ inget, vilket inte fungerar om man ska kunna prestera något vettigt på ex tävling. I Nörrköping i höstas drack han max typ 20-30l på ca 1,5 dygn. Inte okej om man ska tävla i värmen i två dagar och åka flera timmar i transport o sova borta. 
 
Dessa dagar tog han förvånadsvärt bra - ingen är lyckligare än jag! Han åt allt han fick och var ständigt sugen på mer och han drack riktigt skapligt och även ur vattenkoppen, jag har kommit fram till att jag tror han dricker lite dåligt konstant denna häst men vill verkligen hålla så mycket koll det går. Han får extra elektrolyter i mashen flera gånger i veckan samt salt. Saltsten vägrar han använda.. Han svettas ju som en gris vid träning så gäller att få i honom påfyllning!
Dag 1 fick vi jobba fyrkant, hörnhelvetena som aldrig sätter sig :P Blev dock riktigt bra och jag tror och hoppas att sista poletten föll ner för mig just vad gäller hörnen. Dag två var ju som en helt annan häst redan ifrån början och det är här man inser hur mycket det ger att träna flera dagar efter varandra, man glömmer så fort och slarvar så lätt.
Dag 3 var ju även mamma på plats och kunde se vår utveckling. Pirutterna så mycket stadigare och starkare och vi har INTE tragglat piruetter - för som vi alla förstår så är ju egenligten inte piruetterna boven utan att han inte är helt igenom.. Jobbat mycket byten med raktiktning och serier där vi egentligen är väldigt stadiga nu men när Mads vill förbättra kvalite på galopp och byten så blir det lite svårare. Även galoppslutor har vi jobbat en del med samt i traven att få fram mer rörelse genom hela hästen och så halter - något som vi är bra på men dessa dagar när han blev så fin och taggad så hade han lite svårt att stå still så de tog sin stund att jobba med.
 
På lunchrasten passar vi på att beta lite gräs - ingen är gladare än Mille!
 
För att få till dessa träningsdagar ekonomiskt var jag där och jobbade också för att få ner kostnaden - även väldigt nyttigt att jobba någon annanstans än hemma för att se andras rutiner och olika lösningar. Samt att de nu har galet mycket hingstar på Segersta - mycket extra jobb och man får vara på sin vakt hela tiden. De kan explodera ifrån ingenstanns och man vill varken bli skadad själv eller orsaka skador på dessa värdefulla hästar. Fick även rida lite och blev smått förälskad i hingsten Grappa som jag fick ta ut på en tur på vägarna en förmiddag. Frans Andreo är en annan läckerbit som är snygg som tusan att se på men där fanns hingsthormoner så det hade räckt åt tre hästar till.. minst.. 
 
Idag har vi haft röjning mellan hagarna i "ån" den är väl mer än liten bäck men har alltid hetat "ån" så det fortsätter vi att kalla den.. Nu ser man hagarna betydligt bättre! Där ni nu ser två träd utmed staketet en bit ner så var det buskage utmed hela det staketet - var säkert 15år sedan vi sågade ner allt sist, då för hand - idag traktor med en stor arm med ett gap som krossar allt i sin väg = hög ljudnivå så mille & Rangun fick gå i annan hage - ja ni läste rätt R är tillbaks sedan någon vecka. Min älskade häst som jag tyckt att jag var så noga med och verkligen skulle hamna rätt - det blev bara helt fel och han mådde jättedåligt av det och saker som hände gjorde att vi tog hem honom igen. Första dagen hemma igen låg han t.o.m ner i hagen <3 
Nu är han nästan som vanligt igen sånär som på vissa moment, man kan säga att "en gång är ingen gång" men inte när vi pratar om hästar ja eller djur överhuvudtaget egentligen. 
Jag tänker inte gå in någe närmare på det som hänt, det är som det är och livet lär oss nya saker hela tiden.
 
För att ge ett exempel ur djurlivet så kan jag ju ta en hund då i stället: Pappas hund Ross blev biten/attakerad av en större hund när han var valp och han har fortfarande väldigt svårt för hundar som är större än han själv, särskilt hanhundar och vissa raser går han verkligen inte ihop med efter denna händelse. Ross är 10år i år..
 
Dags att vakna - husse klappar uppmuntrande!
 
Idag har han fått dejta hovslagaren för första gången för att raspa till de små hovarna och mamma Samoa fick nya skor fram och verkades bak. Lillprinsen skötte sig exemplariskt tycker jag nog allt. 
Nu är jag faktiskt väldigt nyfiken på Thaleias bebis - den borde komma nu även om det är någon vecka kvar. Hon är så rund så hon har jobbigt att gå nu stackarn. 

Kram Madde
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0