Mille skötte sig också väldigt bra i helgen. Som jag redan berättat så bröt jag ihop både en och två gånger innan tävlingarna dragit i gång i fredags. Sjukt hur svårt det ska vara att rida!

och vilken revanch vi fick när jag till slut ändå valde att rida MsvAn  och blev placerade till råga på allt! Helt fantastiskt vilken bedrift av oss båda!

Det är serierna som sätter käppar i hjulet för oss, piruetterna är egentligen inte heller helt befästa ännu men de är ändå "lättare" än serierna. På lördagen i PSGn fick jag också mycket betydelsefull hjälp av bästa tränaren (förutom mamma då förstås) Mads var på plats för att hjälpa mig, Hanna & Matilda i PSGn innan han själv skulle rida GPn. Han hjälpte mig även litet med Rangun men han ville inte lägga sig i för mycket då han inte sett honom på väldigt länge men även han tyckte Rangun blivit väldigt fin.

Vi missade båda serierna på lördagen :/ 4orna hade vi nog kunnat klara men piltoten var på tok för  långsam och med. I 3orna blev jag hängande i högertygeln och de ville han inte alls och sedan blev han förbannad och slog mot skänkeln.

Mille var också anmäld i MsvBn på söndagen och med honom behöver jag all rutin vi kan få så honom var det en självklarhet att starta även om han gått bra innan och MsvB är en nivå lättare. Intermediarie är vi väldigt långt ifrån så det var inget svårt beslut. Han gick grymt bra och avspänt - helönöjd ryttare och det kära läsare är INTE vanligt. Jag är perfektionist i tävlingsmomentet och mamma var nästan på väg att klippa till mig när jag efter fredagens ritt på Rangun började påpeka saker som jag ju kunde gjort bättre - när hon suttit tårögd på läktaren.

Mille och jag gjorde ett fantastiskt fint program utan missar och det belönades med alldeles för låga poäng. men sån är sporten och det är bara att bita ihop och komma igen, nu tar hästarna det lite halvlugnt någon vecka och sedan börjar träningen på allvar igen. Nästa tävling blir Gripens meeting första helgen i augusti.

Dit har jag anmält: