Strömsholm idag

Publicerat: 2010-11-10 Kl: 10:53:55 | I kategori: Allmänt

Ja då sitter jag här i väntrummet idag. Det var ju ingen vidare bilfärd hit i morse. Tur att man inte bor i Västmanland. Det tog lika lång tid att åka från Ekelund till Eskilstuna som från motorvägsavfarten till djursjukhuset. Det gick i 20-30 km i timmen långa sträckor. Fy vad dåligt plogat.
Här är det lugnt två hästar bara troligtvis så har de ej börjat operera ännu då Lola lovade att ringa när det var dags. Däremot var Dylan(veterinären) gladast om han slapp mig. Annars hade det varit intressant att var med.
Fick ju vara med på en operation av lösbenbit i en has men det är ganska många år sedan. De opererade med titthål mkt intressant var det i alla fall. Gamla kära Robin den busen var det (lektionshäst som nu betar på de evigt gröna ängarna i Trapalanda). Han dog faktiskt här på Strömsholm. Blev sparkad i hagen på hasleden som blev infekterad han stod mkt länge här (det var lite billigare då) tror nästan 14 dgr. Demeter fick ju en liknande skada som 1 åring det kostade ju 61.000 kr med 6 dagars behandling då var det visserligen två operativa ingrepp och en slags pump sattes in i hasen som pumpade antibiotika lite hela tiden. Sen tillkom ju en väldans massa medecinkostnader för eftervården.
Ja det är en massa minnen som kommer upp när man sitter här och väntar. Det är ju så att väldigt mkt har man gått igenom efter alla dessa år med hästar.
Försöker även att arbeta lite, har precis gjort stalljours schema då vi fått flera nya hästar till stallet. Imorgon så kommer ju familjen Fribergs nya häst. Ska bli spännande att se vad de hittat för fint..
Jag har i alla fall hälsat på Anders här (chefen på strömsholm) han går ju tyvärr i pension snart. Han har verkligen alltid funnits här även Lola som jobbar uppe på akutavdelningen. Henrik fanns här i morse o han har ju också varit här hela tiden.
Det måste var en trivsam plats att arbeta på eftersom så många har varit här i 20-30 år.
Sedan gick Carina Ottosson förbi med sin hund som skulle på rehab så ngt har ju hänt i alla fall en liten pratstund blev det där. Men gissar att det tar många timmar ännu innan jag får åka hem med finaste hästen i stallet.

Hemma roar de sig med löshoppning just nu.
Vi hörs
Ann
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0