Athos kan ju inte läsa bloggen men tror ändå att han kände mina känslor idag när jag tog farväl i stallet. Hästar är kloka och förstår mer än man tror de är väldigt duktiga på att känna av.

Så jag är helt säker på att han faktiskt kände det jag kände idag.

Hästarna är de absolut allra mest trofasta arbetskamrater man kan ha.

Finns inget svårare än att sälja en kär häst och alla mina arbetskamrater står mig nära. Spelar ingen roll att jag har många hästar. Har hört någon gång eller flera från andra ....att det är ju skillnad för dig som har så många att förlora en. Men är ganska säker på att det ej stämmer.

Jag tillbringar mer tid med mina arbetskamrater än den som har en häst. Ser allt de gör och hur duktiga de är med våra elever.

Filmade min bror igår kväll som var den elev som red sista passet tyckte att det var lämpligt att just Mats fick avsluta Athos karriär här på ridskola.

Dessutom gick det magiskt bra la ut första rundan på vår facebook sida och den hade på mindre än 24 timmar 1200 visningar......så jag antar att Athos gjort avtryck här på vår ridskola.

 

Snart ska vi åka till Canada och hälsa på Åsa som arbetat här för många år sedan. Hon var med på vår spännande resa till Gotland där vi köpte honom tillsammans med den fantastiska Aramis som tyvärr ej är i livet.

 

Vid ett annat tillfälle kanske den historian kommer på print......

 

Athos tack för alla 15 åren!